Här ligger jag och vilar mig efter pannkaks-racet. Radion i köket spelar ganska högt idag. När man bor ensam är en radio väldigt tacksamt. Några obekanta röster som pratar om något man egentligen inte bryr sig om - det är surret man vill åt.
Jag tänker återigen på hur mycket jag trivs här, i min lilla lägenhet. Den här vindpinade gamla kåken är mitt hem. Jag känner verkligen det. Här kan jag vara bara jag.

Jag har inrednings-ögonen med mig i varje butik jag går in i. Så när jag impulsköpte ett linneskåp inne på erikshjälpen igår var det ingen som blev förvånad.
När jag drog kortet och gick ut genom butiken med kvittot i min hand insåg jag en sak. Jag trivs i lägenheten, ja. Men är det i den här stan jag ska bo? På senare tid har jag börjat känna en liten låga i mig tändas. En hunger.
En hunger efter att se vad mer livet har att ge. Det hade jag inte för ett år sedan.
Det jag huvudsakligen började oroa mig för inför en framtida flytt var följande: vart ska alla mina fina saker ta vägen? Jag lär knappast ha råd med en lägenhet som rymmer allt. Och vilken udda fundering sen, då förstår ni hur mycket det betyder för mig.

Men jag antar att om den dagen skulle komma så får jag likt Lotta på Bråkmakargatan nöja mig med att packa min röda koffert, så får sakerna komma efter.
Jag är inte mina saker, men mina saker är jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag ska ge mig själv credd för en egenskap jag har. Jag har gått och funderat på detta lite den senaste tiden då jag lärt känna en hel del nya människor. Jag har blivit tilldelad en gåva. Jag dömer folk, det tänker jag inte sticka under stolen med,...

Jag vad på Coop och handlade förut. Då jag känner att jag under tre veckors tid varit alldeles för onyttig lade jag stolt upp plommon, vindruvor och ägg på rullbandet. Framför mig ser jag ett medelålders par vara mitt uppe i betalningen. Mannen d...

Tänk att få simma runt därinne. I blicken hos en riktig man. Och då menar jag inte män över lag, utan en riktigt riktig man. En av den bra sorten. Den där sorten som inte syns lika ofta som den andra. Guldkornen. Tänk att få snosa någon i nacken....

Humöret växlar. Samtidigt som jag känner mig stressad över obetydliga ting så känner jag en smygande känsla av glädje. Glädjen av att veta att lönen rullar in på kontot om nio dagar och av att man trots det har hyfsat mycket kvar av den förra. Jag ...

Solen skiner, fåglarna kvittrar. Det är som bäddat för att det ska bli en bra dag. Vinden drar igenom håret när jag cyklar den korta sträckan till jobbet. En lugn lista från Digster susar i hörlurarna. Huvudet högt och blicken i fjärran. Jag tänk...